Jag såg två avsnitt igår och har hittills sett ett idag. Underbara serie! Mycket intressantare än The Hills i mina ögon. Jag har dock väldigt svårt för Olivia. Spelar ingen roll att hon är galet söt och har en underbar stil. Hon är en överklass-snobb som är otrevlig jämt. Det är en sak att jag gillar Blair i Gossip Girl, som har samma personlighet. För det känns ändå som att hon har en djupare sida, det finns en anledning och en osäkerhet bakom hennes attityd. Och ja, kanske för att det är en serie om personer som faktiskt inte existerar. Men Olivia känns kall, har dock inte kommit så långt i serien ännu så kanske får man veta varför hon är som hon är. En bitchig mamma?

Jag gillar inte killarna i serien. Jay har en jobbig röst och Adam är ointressant och ett manssvin.
Men serien är underbar! Heja Whitney och Erin.

Jag har bett Michele att köpa en bok till mig idag. Jag vill ha en som är någolunda lättläst men ändå för inte för barn, och på italienska. Så jag kan träna upp språket snabbare. Hoppas han hittar någon bra hihi.

Jag och Michele såg den här filmen igår. Jag tycker att den är otroligt mysig även om den kanske är lite barnslig. Men den har en söt historia och sen är prinsen galet snygg haha. Michele däremot somnade efter halva...
Anne Hathaway spelar i alla fall tjejen Ella, när hon är liten blir hon förtrollad till att alltid behöva göra vad andra säger. Vilket folk börjar utnyttja när hon är i tonåren. Enda sättet att bryta förtrollningen är genom att hitta den fe som gav henne den, och be henne ta tillbaka den. Vilket är lättare sagt än gjort.
Åh filmen är så mysig! Får se hela själv eller nått idag... Även om jag redan sett den så där tio gånger.

Men nu blir det poker!

Jag brukar inte skriva nattinlägg. Oftast är det bäst att vänta till dagen efter när man vill skriva om något. För då är ens tankar klarare. Men just nu vill jag inte att de ska vara klara. Jag vill inte se Avatar ännu som bara en bra film.

För det första, det var den. Absolut den bästa jag sett. Bättre än vad jag trodde att den skulle vara, och då hade jag ändå skyhöga förväntningar. Jag förstår inte hur vissa kan säga att den är så lång att den blir långtråkig ibland. Jag tycker att dessa tre timmar gick galet fort, och det var aldrig någon plats där det kändes trist.

Vi såg filmen i 3D som jag rekommenderar alla att göra. De första tjugo minuterna gjorde det lite ont i ögonen innan man vande sig. Men det var det värt, för man kom verkligen in i filmen. Det kändes som man var där, i Pandora. I en bättre värld än våran. Jag kan garanterat förstå varför många har blivit deprimerade efter den här filmen. Jag är smått deprimerad själv just nu, även om jag tror att den känslan kommer vara borta imorgon. Därför jag vill skriva det här inlägget nu.

Filmen handlar om ett krig mellan människor och Avatar folket. Även om folket i Pandora inte vill kriga, de hatar när ett liv går förlorat. Men när de ser hur människorna förstör deras värld blir de vansinniga. Jag blev vansinnig. Vanligtvist klarar jag inte av att se brutala scener. Tittar alltid bort. Men dåliga tider förändrar än helt klart. För när kriget satte igång njöt jag av att se människornas äckliga huvuden dras bort.

Vi människor framstås inte som särskilt bra personer i den här filmen. Vi bara förstör. Precis som vi gör i verkliga livet, se hur illa vi behandlar jorden. Bara för makt och pengar. Sånt jävla slöseri på det som kanske är rymdens enda planet med ordentligt liv. Men det här kommer vi nog inse försent.

Självklart finns det några människor i filmen som är bra personer som vill Pandora bara de bästa. Precis som det finns människor i verkliga livet som gör allt för att rädda vår planet. I början tänkte jag att jag hoppas att vi finner en planet som Pandora, men ångrade mig fort. För vi skulle bara förstöra den också. Som Michele sa, vi är parasiter.

Nu kommer nog vissa av er bli arga på mig men det får jag ta. För det är så här jag känner. Men antagligen kommer jag vakna upp imorgon och bara se det positiva i filmen. Minnas alla fina händelser och hur väl gjord filmen var. Jag hoppas det finns en plats någonstans precis som Pandora. Och att om möjligt, jag får leva där i mitt nästa liv.

Emma Watson och hennes bror är med i Burberry's senaste annonskampanj. Riktigt snygga båda två!
Förresten älskar jag Emma. Har sett henne i flera intervjuer, hon är så vuxen trots sina arton år. Och så har hon en klassisk stil som jag älskar. Både i sin personlighet och till klädsel.
Men det är inte vad det här inlägget handlar om. Burberry har lyckats göra en ordentlig reduceringsmiss i bilden ovan, kan ni finna den? Jag berättar i nästa inlägg vad det är.

Nu har jag strykit kläderna. Orkade inte göra alltihop, var så stor hög. På måndag tar jag resten.

Igårkväll läste jag ut Elsas Mode. En av de bästa chic lit böcker jag läst, verkligen! Jag hade väll inte så höga förväntningar när jag började. Sofi Fahrman jobbar inom mode och har en blogg, det betyder inte att man är en bra författare. Men jag blev positivt förvånad från första stund. Personskildringarna är fantastiska och man dyker ner i en intressant roman om Stockholms modeliv. Många kända personer nämns och man får en inblick i hur de rika Stockholmarna lever sina liv.

Elsa är en 21 årig tjej från Borås. Hon har bott i New York de fyra senaste månaderna men måste återvända hem, av en anledning hon inte vill berätta för någon. En kväll när hon är uttråkad startar hon en modeblogg, Elsas Mode, som ska bli Sverige bästa. Hon lyckas få ett jobb på ett café i Stockholm och flyttar dit. Hon märker att Stockholm inte alls är som New York. Huvudstaden är full av besvikelse, lycka, hårt arbete och så snygga killar. Inte minst Hugo. Stockholms snyggaste singel som Elsa genast förälskar sig i, vilket leder till många problem.

Läs boken, läs läs läs! Sen när ni förälskat er i den lika mycket som jag kan vi bli glada över att det både kommer en andra och tredje bok i serien.

Trots att jag och Michele precis har köpt sex spel till Wii vill jag redan ha fler. Man får väll drömma visst?
Högst upp på önskelistan är spelen ovan. Finns att köpa hos cdon.com. Att det ska vara så dyrt bara!
Förresten har min kropp värkt konstant i sex dagar nu. Tränade inget på ett år, och nu tränar jag varje dag haha. Kroppen ber om en vilodag men det kan den få när jag börjar skolan. Lite mer ska man väll ändå orka? För roligt för att sluta!

Jag har faktiskt hunnit med plugg idag också. Skrivit ner det viktiga från alla antecknignar på samma papper så att det blir lättare att hitta när jag analyserar tygerna. Som måste vara bland det tråkigaste som existerar. Mitt intresse ligger i kläder. Jag vill styla ihop outfits precis som jag gör i mina önskeoutfits. Eller varje dag när jag klär på mig. Leka med plagg och se vad som fungerar ihop. Men att veta vilken struktur ett tyg är gjort av? Det är inte roligt. Men måste göras. Hoppas vi inte har någon fortsättningskurs i detta ämne i tvåan eller trean... Men det tror jag inte. Jag menar, jag går modemarknadsföring. Inte design.

Tänkte bara berätta att Anna är med i Sveriges största blogg.

Har precis sett på Bride wars, eller Bröllopsduellen som den heter på svenska. Riktigt rolig och härlig film!
Äntligen få se Kate Hudson spela en annan roll än den söta och oskyldiga flickan. I den här filmen är hon tuffare och i vissa stunder direkt en bitch. I love it! Har ni sett filmen? Vad tyckte ni?

Nu har jag mycket att göra. Duscha, diska, stryka kläder och packa. Varför gör jag alltid allting i sista minuten?
Som tur är ska jag inte packa mycket alls då jag vill ta med en hel del från Sverige. Har nästan alla kläder här nu så det som ska med är mest filmer och böcker. Sen andra prylar. 20 kg kommer fyllas upp snabbt.
Vi hörs lite senare, nu måste jag sätta igång med allt.

The other side of the story är en några år gammal roman av Marian Keyes.
Man får följa tre olika personer.
Jojo, som är en litteratur agent (väldigt intressant för mig som gärna skulle arbeta inom detta yrke) som vill bli partner på företaget. Hon är duktig och den som drar in mest pengar till företaget. Men hon har gjort det inte så smarta karriärsvalet att bli sin gifta chefs hemliga flickvän.
Gemma, som arbetar som festplanerare och som aldrig kommit över sin stora kärlek Anton. Det tog slut över tre år sedan och snabbt efter blev han tillsammans med Gemmas bästa vän Lily. Hon har aldrig förlåtit henne för detta.
Lily, hon har precis fått sin första bok tryckt och den säljer som smör. Hon älskar Anton och deras dotter Ema. Men hon kan inte komma över skuldkänslorna för det hon gjorde mot sin bästa vän.

Boken är riktigt bra verkligen, man fastnar direkt. De tre personerna man följer har väldigt olika personligheter och boken har verkligen fått rätt namn. För man vill hålla med alla om deras sidor av vad som hänt.
Den är inte förutsägbar alls, i slutet var jag livrädd över vad som skulle hända. Vissa saker blev precis som jag hoppats, andra inte.

Har ni inte läst boken bör ni göra det absolut!

Se så fin bild Thina ordnade ihop till mig!

Idag är det min dag. Tyvärr började den dåligt med en tidig morgon hehe. Men nu är jag glad igen, det måste man ju vara på sin födelsedag. Har dock börjat kännas allt jobbigare och jobbigare att fylla år. Jag känner mig gammal. Nu får jag gå ut även i USA. Last minute till Las Vegas? Okej! Haha

Vi hörs när jag kommer hem från skolan.

Agnes är stor i hela världen just nu, inte minst här i Italien. Vet inte hur många gånger jag har hört Release me på radion. Så det är ingen förvåning att de släpper On and on som andra singel, även om den redan gått på radion i Sverige. Dessa två låtar är starkast på senaste skivan, även Love me senseless, resten är bra men inte tillräckligt för att hålla som singlar.

Jag älskar Agnes, och det vet mina veteranläsare. Första gången jag föll för Agnes var under hennes första auditon i idol 2005. Då sa jag till min syster (fråga henne om ni inte tror mig) att Agnes kommer vinna Idol. Jag kan inte förklara hur jag visste det, jag bara gjorde det. Hon var överlägset bättre än alla andra i mina ögon.
Två gånger åkte hon ut ur Idol. Första gången hon fick komma tillbaka var när juryn valde några som fick en andra chans. Då var Sverige fortfarande för tröga för att första vilken potential hon hade. Sedan blev hon juryns wildcard. Äntligen såg Sverige vad jag och juryn såg från första början. En stjärna. Hon vann, och några år senare med bättre skiva tog hon över världen.

Men varför, varför dessa värdelösa videor till hennes underbara låtar? De gjorde om on and on videon för att den första var... skit. Den andra? Jag menar visst, det är jätteroligt att se Agnes i en hel video. Jag älskar det. Men det blir tråkigt. Hon bara står och dansar lite enkelt. Ingen story, ingen tanke. Bara en förbannat söt Agnes som mimar med till sin låt. Nu när det är så populärt att göra små filmer av musikvideor. Folk kanske inte ser på mtv och liknande program lika mycket längre. Men youtube går varm. Så då är det viktigt med en bra musikvideo. Detta har de totalt misslyckats med. Men jag tror ändå att On and on kommer bli lika stor som release me. För den är galet bra. Hoppas verkligen de släpper love me senseless som tredje singel, så kommer hennes framgång bara att växa. 

Filmen var riktigt bra! Som en lärobok för singlar haha.
Sen gillar jag just sånna här filmer som handlar om många olika personer. Som alla på något sätt är linkade till varandra. Lite som Love Actually, som råkar vara en av mina favoritfilmer. Får inte glömma att ta med den från Sverige! Ska även ta med en hel del böcker, nu när så gott som alla mina kläder är här i Italien.
Ojdå, filmen var det.
Den handlar väldigt mycket om relationer, så kärlek förstås. Vad Jennifer Anistons röst har ändrats mycket! Mycket mörkare. Det märker man även i vänner. Om man jämför säsong ett med tio, helt annan röst. Var även roligt att se Justin Long spela annat än tönt för en gångs skull. Första gången jag insåg vilken sexig röst han har! Han kom nog in i målbrottet väldigt sent haha.
Men i alla fall, bra film!

Såg nu att jag missat bloggens födelsedag. Den blev tre år igår. Tänk så tiden går. Samtidigt undrar jag vad jag gjorde med all dötid tills jag fyllde 17 haha. Playahead?

Undrar vad jag gör om tre år. Om jag fortfarande bloggar. Den som lever får se.

Ja igår såg jag filmen, och jag älskade den! Okej, Twilight var bättre. Men bara för att jag föredrog kärleken och det är mer Edward i första filmen.
Men New Moon var ändå riktigt bra. Kristen Stewart som spelar Bella var mycket bättre i den här filmen. Hon kändes mer som den Bella man läser om i böckerna. Jag gillade henne inte riktigt i Twilight så för mig tog hon ett stort kliv framåt.

Sen var jag glad att majoriteten i biosalongen helt klart var för Team Edward. Okej att alla blev helt till sig första gången Jacob tog av sig tröjan. Inte konstigt. Men det var ändå när Bella var med Edward som folk var som gladast. Hur kan man inte förälska sig i honom?

När vi gick från biosalongen var jag plötsligt tio gånger mer kär i Michele, konstigt nog. Alla säger ju att tack vare att Edward finns sätter alla sjukt mycket högre krav på sina pojkvänner. Men för mig var det tvärtom. Jag såg Michele med nya ögon. Eller det känns fel att säga så, för jag har alltid älskat honom till skyarna. Men jag uppskattade allt på en ännu högre nivå, ville krama och pussa på honom hela tiden och kände mig lyckligast i världen för att han är min.

Så ja, New Moon var grym.