Efter en vecka på glife så har jag fått möjligheten att känna efter hur jag verkligen känner med bloggbytet.
Jag gillar glife. Verkligen. Speciellt siteansvariga Rebecca som har varit toppen sedan första gången hon tog kontakt med mig. Har nu pratat med henne och förklarat läget att jag vill gå tillbaka hit till blogg.se

Varför?

Jag saknar min design, eller möjligheten till att byta. Jag älskar att leka med den och testa nya grejer.
Jag saknar de läsare som jag tappade. (Men vill ge en stor kram till alla er som följde med! Ni är guldkorn)
Jag saknar möjligheten att ha samarbetspartner utanför glife. Har ju fått finfin kontakt med fler av er som jag inte vill tappa!

Så nu är jag tillbaka. Antar att jag kommer få kommentarer som att jag blev utslängd från glife eller liknande. Kommer strunta i er. För så är inte fallet. Det var mitt egna beslut och det känns rätt.
Vad tycker ni om detta?

Åh äntligen får man se den lilla sötnosen! Jag tror att jag smälter. Så liten att man blir alldeles awwig, tycker ni inte?

Det är förresten min namnsdag idag, gratta!

Ni har väll inte missat reklamen? House blir kär i en 17åring. Denna tös spelas av ingen mindre än Leighton Meester, Blair i Gossip Girl. Om det inte vore för att GG går samma tid så skulle jag lätt kolla. Roligt att se henne som blond också! Inte riktigt samma känsla för kläder dock, eller vad säger ni? Haha

Update; My mistake! GG går ju redan klockan åtta. Ja men då kan jag se båda. Jippey!

Mötet gick över förväntan. Träffade världens trevligaste tjej och satt och pratade om bloggar och dylikt i ungefär 45 minuter. Nu är det så här att jag har fått erbjudandet att börja blogga från deras sida. Det öppnar nya dörrar för mig och jag tror att det är i rätt rikttning, får mig framåt i livet. Svårt att förklara.
Men ni, mina älskade läsare är ju viktigast. Följer ni med mig om jag lämnar blogg.se? Det blir ingen annan skillnad än bloggadressen. Kommer fortfarande att skriva på om samma saker. It's still me ;)

Så vad säger ni?

I punkt.se idag så är läsarfrågan ska det finnas en åldersgräns på hur gammal man får vara för att föda barn?

Första tanken för mig var självklar. Det är fel att skaffa barn när man är gammal, det är inte rätt för barnen. Kul att man växer upp med föräldrar som har hunnit bli åttio innan man blivit myndig. Typ. Sen ökar risken för faror, fler som skaffar barn vid hög ålder, desto fler komplikationer kommer det att bli. Om man skaffar barn vid 40 års ålder så är risken för att det ska bli något fel 1 på 52. Det är ganska mycket. Nu skaffar folk barn när de är över 50! Det är helt galet.
Men samtidigt, jag har vänner med äldre föräldrar och dem älskar sina mammor och pappor precis lika mycket som jag älskar mina som är yngre.

Många tänker på karriären idag och då dröjer det innan de skaffar barn. Men det tråkiga är också att ens mor och farföräldrar har hunnit dö innan man själv föds. Ens släkt blir ganska liten. Men är det bättre att inte få leva alls? Ska man förbjuda folk som nått än viss åldersgräns att aldrig få barn? Det känns också fel. Sen går det ju inte att få barn hur länge som helst, det har ju naturen satt en gräns för. Så jag tror jag säger nej, jag tycker inte att det ska finnas en åldersgräns när naturen redan har satt en.
Vad tycker ni?

Nu ska jag göra mig iordning, ska träffa Kristian klockan tre inne i stan. Fotodags! Tråkigt att vädret inte är bättre bara. Vill ha sol.

Men, men vi hörs senare ikväll. Ciaaaao!

Bild hittades på google.

Jag har en till tidningskommentar. Alltså något jag reagerade på som jag läste.
Det står om hur synd det är om tjejer som fick sparken för att de log för lite på jobbet. Jag tycker att det är rätt.
För jag menar, hur bra är det för Zara om medarbetarna går runt och är sura? De ska ju få kunderna att trivas, man ska vilja köpa plaggen. Själv skulle jag aldrig anställa (om jag hade en butik) någon bitter jävel. Att ta hand om kunderna är nummer ett. Går jag själv i en butik och känner mig dåligt behandlad av någon som jobbar där går jag sällan tillbaka. Vad tycker ni om att de fick sparken?

Update; Kan väll erkänna att jag inte läste artikeln så bra. Tydligen är de väldigt hårda också, men tidningar har samtidigt en förmåga att överdriva. Som när vårt tåg brann och tidningarna fick det till att bli en LIVSFARA! Då det inte alls handlade om det. Men det är en annan historia.

Bild: Lånad från Google

Idag är dagen som många anser vara konsumenternas dag. Men jag tycker inte att man ska tänka så. 14 februari ger alla en chans att vara lite mer kärleksfulla. "Ska man inte alltid vara det då?" Jo så kan man också se det, i teorin. Men i praktiken funkar det inte, våra stressiga liv sätter död på det. Så idag kan alla vara extra kärleksfulla. Mot sin partner, familj, eller som jag mot min älskade vovve Theo. Det är vår dag idag. Mellan pluggandet ska jag hinna mysa och leka med honom extra mycket.

Hoppas alla får en speciell dag! Ska ni göra något kul?