Nu är jag precis lika glad som jag var då denna bild togs. Fast då var det nog av en helt annan anledning haha.

Det är nämligen så att min familj har bestämt nu vem som bli nästa au pair, Janina från Sverige!
Jag har aldrig träffat henne men däremot tog hon kontakt med mig för drygt två veckor sedan. (Familjen gav min mailadress till de tjejer som dem kunde tänka sig ha som au pair så att dem kunde fråga mig om hur det är och liknande)
Efter det har vi haft mailkontakt flera gånger om dagen och jag tror att vi är ganska lika till sättet. Har hoppats att familjen ska välja henne och igårkväll sa dem att det lutade mot henne och jag svarade "åh välj henne jag tror att hon blir en jättebra au pair!" Och då gjorde dem det.
Hon kommer hit redan i juni för att träffa familjen och då lär vi ses. Hoppas verkligen att Janina tycker om familjen (men det är omöjligt att inte göra det) och att vi sedan kommer bra överens. Vore ju underbart!

Sen om en helt annan sak, wow Starbucks öppnar i Jönköping? Då borde det inte dröja tills det kommer till Stockholm.
Lite typiskt att jag ska behöva bo i Milano... modestad utan Starbucks? Inte okej!

Igår såg jag och Michele på filmen The Curious Case of Benjamin Button.
Eller ja... jag såg den, Michele somnade efter 45 minuter och det var en nästan tre timmar lång film haha.

Brad Pitt spelar Benjamin, en man som föds gammal och istället för att åldras så blir han yngre. När han ser ut som en 75 åring men känner sig som ett barn så möter han en ung flicka på fem år. Han känner att det är något speciellt med henne och hon är väldigt nyfiken på denna speciella man.
I början tänker inte Benjamin så mycket på att han blir yngre. Han tycker det snarare är roligt. Att se hur han får mer hår på huvudet, kan gå bättre och får muskler. Men när han träffar samma flicka igen och hon är 20 och han ser ut att vara runt 60 inser han vad han får gå igenom då han är den enda som blir yngre...

Filmen är vacker, jag gråt konstant de sista 45 minuterna. Men den är lite för lång och tyvärr långtråkig de första två timmarna. Roligt med en så annorlunda handling dock. Värd att se men kanske inte så sent på kvällen.  Ja då är det lätt att man somnar som min fina pojkvän gjorde.

Filmen handlar om Jennifer och John som är gifta och älskar varandra. Jim anar att Jenny har börjat fundera på att skaffa barn och han är inte redo för det. Så hans vän kommer på den bra idén att köpa en hund då det inte kräver samma jobb som ett barn skulle göra. Det visar sig vara helt fel.
Den ljusa labradoren Marley är allt annat än enkel och ser till så att sin matte och husse alltid har fullt upp.

Jag grät igenom hela filmen. För trots att han är en hemskt jobbig hund så syns det hur mycket han älskar Jenny och Jim och hur mycket han betyder för dem. Det var så många saker som påminde mig om Theo att det gjorde ont i hjärtat, trots att jag ska se honom om bara sex dagar. Men jag har varit borta från honom i ett halvår och det är den värken jag känner. Slutet var värst, dock kan jag inte säga vad som händer eftersom jag räknar med att många av er vill se denna fantastiska film. Men det fick mig att göra mer än fälla några tårar, jag grät ljudligt och mer kraftigt än jag gjort på länge. Som tur var hörde ingen i familjen. Det kändes väldigt befriande efteråt.

Filmen är absolut sevärd då den är fylld av kärlek och är speciell.´Inte typiskt amerikansk som jag såg att en av mina läsare kommenterade. Nu längtar jag tills jag ser Theo!
Nu dinner lovers. Yours truly / Maria

Alltså åh jag vet inte vart jag ska ta vägen! Skulle fotografera dagens outfit på balkongen, snubblar till och kameran faller ner för räcket. 3 våningar, helt sönder när jag springer ner för att hämta den.
Är det inte typiskt mig?! Som att jag har råd att köpa en ny.

Känner inte riktigt för att blogga just nu...

APRIL APRIL <3 ;D

Haha ni måste se det här, en parodi på Twilightfilmen. Helt klockren! Twilight gänget goes Katy Perry och dansar till låten Hot N Cold. Jag undrar om folk hade varit lika galna i Edward om han såg ut så här... tror inte det.

Sista High School Musical filmen gillades väldigt mycket faktiskt. Roligare dialoger än i de två tidigare filmerna plus att det syns att skådespelarna jobbat med varandra länge.
Se om ni inte har gjort det redan, den är mysig.

Tjejerna sitter och tittar på den nu så jag tänkte läsa min bok, har inte mycket kvar nu så den blir utläst under morgondagens religion. Har varit duktig och inte läst för ofta.

Igår såg jag och Michele på senaste Bond filmen. Måste säga att jag är väldigt besviken, den förra var klart bättre. Daniel Craig känns inte som Bond. Varför har de tagit bort Bond's sköna standardrepliker? Som hur han dricker sin alkohol och att han presenterar sig som "Bond, James Bond." Sen fanns det ingen röd tråd, det var först i slutet som man förstod handlingen. Ingen klassisk scen med bondbruden fanns heller. Det var bara en vanlig actionfilm där de lägger ner för mycket krut på coola effekter än att faktiskt göra en bra film.

Nu ska jag se på High School Musical 3, Carolina tittar nämligen just nu på första filmen.
Hon och Eleonora ska se 3an när E kommer hem från skolan. Men jag vill inte se den på italienska... de dubbar ju allt här. Dock har italienska Troy läskigt lik röst som orginalet Zac Efron. Lite tufft.

Vi hörs senare.

Filmen handlar om en man som lever ett vanligt liv, tills det visar sig att hans pappa som han inte känner mördas. Nu är han den nästa som mannen som dödade hans pappa vill ta livet från. Han får hjälp av människor att lära sig att använda vapen och hur smärta känns genom att sättas på prov efter prov. Fox (spelas av Angelina Jolie) bestämmer när han är redo. Hans vanliga liv handlar plötsligt om att döda eller bli dödad. Men det han inte anar är att ingenting är som han tror.
Nu ska jag sätta på linserna och borsta tänderna, kommer in med en outfit lite senare!

Jag är nu klar med Breaking Dawn och tänkte ge en liten recension på böckerna.
Oroa er inte, jag kommer inte avslöja någonting som kan förstöra för er som ännu inte läst böckerna.

Läste sista kapitlet alldeles nyss faktiskt, så tankarna är väldigt nya och starka. Jag känner... sorg. För att inte få läsa mer. När jag bara hade två kapitel kvar igår slutade jag för att spara till idag, och undertiden jag läste tänkte jag på att det inte var så farligt. Jag har ju fått läsa fyra helt fantastiska böcker och kan alltid börja om igen. Men nu när det är klart så känns det lika jobbigt som när sista Harry Potter boken tog slut. (Yes var en sucker for Potter)

Även om slutet verkligen var ett perfekt slut så finns det ändå saker som jag vill  veta om i framtiden... jag vet tillexempel hur Stephenie Meyer skulle kunna skriva en ny bok som inte handlade om Bella och Edward men ändå om Twilightsagan som jag gärna skulle läsa. Vad kan jag inte skriva eftersom jag då avslöjar handlingen (vad mycket enklare det var om jag var den sista som avslutade Breaking Dawn haha. Då hade jag kunnat förklara bättre)

Alla fyra böckerna var fantastiska. Twilight med all sin kärlek, New moon med all sin sorg, Eclipse med spänningen och Breaking Dawn som gav svaren på alla ens frågor.

Nu har jag två svenska böcker att läsa. (Jean M. Auels kända böcker om Ayla. Ska börja på den andra) Har andra och tredje här i Italien men sen tänker jag köpa The Host. Den nya boken från Meyer, för jag älskar sättet hon skriver på. Även om den inte handlar om Bella och Edward så kan den säkert vara nästan lika bra.

För att inte bli allt för ledsen att historien är över tänker jag läsa Midnight Sun på Meyers hemsida. Tyvärr är den inte hela eftersom någon la ut den ofärdiga boken på Internet och då blev hon för besviken för att skriva klart den. Men kul att få se
Twilight ur Edwards perspektiv. Men först tänker jag smälta Breaking Dawn. Under en och en halv månad har jag läst dessa böcker (pausade med en bok emellan) och jag har aldrig blvivit så hänförd av böcker  förut. Tänkt på dem, jämfört karaktärer med människor från riktiga livet (Michele som precis håller på att avsluta Twilight på italienska tycker att han är precis som Edward haha) och drömma. Jag har varit Bella i många drömmar, det är trevligt. Dock känner jag mig inte som henne.. jag är mer social men däremot älskar jag Michele precis lika mycket som hon älskar Edward. Michele är ingen blodtörstig vampyr, men de har samma tålamod och överbeskyddande sida över den de älskar. Gulligt, men det här skulle inte handla om mig och Michele förstås...

Läs böckerna om ni inte redan har gjort det, jag avundar er isåfall. Då har ni en fantastisk saga framför er...

Det här inlägget skulle egentligen ha publicerats för några timmar sedan men pengarna till Internet tog slut. Köpt nytt nu och det börjar egentligen fungera först imorgon, det jag använder mig av nu är jättedyrt så kan inte blogga mer idag. Så att ni vet!