Jag har haft en riktigt mysig dag med Janina! Började dock lite jobbigt. När jag går ner i trapphuset inser jag att jag (som vanligt) glömt mina solglasögon. Jag tänker att jag har tid att gå tillbaka och hämta dem så det gör jag. När jag kommer ut är det fyra minuter tills bussen ska gå, det tar tre minuter att gå dit. Grejen är den att man inte kan lita på italienska bussar, de kommer gärna för tidigt. Så med en hund i famnen och en hundväska hängandes från axeln börjar jag springa i värmen. När jag kommer fram ska man över en stor väg. Självklart åker det massvis med bilar där och jag ser att min buss är på väg trots att det är två minuter tills den ska gå. Så jag gör något galet, springer över vägen trots alla bilar och hoppas på det bästa. Som tur är lyckades jag ta mig igenom när det var en liten lucka i trafiken och hann med bussen. Nästa hade gått om tjugo minuter och ville inte komma sent då jag visste att Janina började jobba igen halv tre så vi inte hade mycket tid på oss. Plus att jag inte gillar att vara sen heller.

Jag kom till sesto två minuter före det att vi skulle mötas, skillat. Så då drog vi in till Milano.
Hon hade en inköpslista på saker hon behövde köpa och lyckades med min hjälp (då jag visste vart det mesta låg) att beta av den. Var bara lite hon inte köpte då hon antog att hon kommer hitta det billigare på marknaden hon ska till på lördag. Jag skulle ha följt med om det inte var för att jag ska in till Milano med Michele för att byta storlek på förlovningsringen. Äntligen! Jag vill ju kunna ha på den jämt. (När vi gick ut i lördags hade jag den som ett halsband istället, fint det med men ändå inte rätt)

Jag köpte presenterna till Michele, de får ni inte se då han läser bloggen. Han fyller inte år förrän 14e oktober men det är skönt att ha det klart istället för att vara ute i sista minuten. Köpte även lite till mig själv som ni får se i nästa inlägg!

På bilderna ovan var när vi pausade för en fika på en uteservering. Var riktigt mysigt! Jag drack kaffe och hon åt en macka. När jag kom hem var jag sjukt hungrig så sitter nu och trycker i mig en pizza och kladdar på tangenterna haha.
Theo följde också med förstås. Satt mest i väskan när han inte orkade gå. Åh han är så duktig min prins! Så lugn och tyst, jättenkelt att ha med honom i stan. Alla vill dock klappa på honom som jag kan tycka att är jobbigt, då många bara kastar sig fram och skrämmer Theo. Men vissa är snälla och frågar först.
Vi hörs senare lovers. Yours truly / Maria