Det är lite komiskt. För ett tag sedan skrev jag en blogglista där jag nämnde att det värsta med bloggning är när inspirationen försvinner. Men som tur är händer det inte så ofta. Det är sant, det är säkert över ett år sedan det hände sist. Men nu är jag där. Antagligen för att mitt liv står ganska still just nu. Jag är inte i någon depression, jag trivs himla bra faktiskt som det är. Jag är en sådan person som kan gå flera dagar hemma utan att vara uttråkad. Samtidigt som jag är den mest sociala när jag väl går ut.

Så vad ska jag blogga om när det enda jag gör om dagarna är promenader med Theo och spelar poker? Men snart börjar mer saker hända i mitt liv. Tex om två veckor går jag på jobbjakt. Jag vill arbeta i butik just nu. Börjar som sagt studera distans i höst och vill ha ett deltidsjobb undertiden. Jag har fått tips om några butiker i Milano. De söker deltidsanställda som pratar flytande engelska. Eftersom Milano har mycket turister och italienare inte är så värst bra på engelska. Så där är det lättare att få jobb även om jag inte pratar perfekt italienska. Men det språket har börjat bli bättre också, jag och Michele pratar så gott som bara italienska med varandra nu. Varje dag kommer jag på mig själv med att säga nya ord som jag inte visste att jag kunde. Jag är som ett barn haha.

Jag känner mig allergisk mot inlägg utan bilder. Men jag tänkte att jag skulle berätta läget. Jag kommer tillbaka, det gör jag alltid. Så ha lite tålamod istället för att ta bort mig från bloglovin. ;)