Förlossningsrädsla

Rädslan inför förlossningen har varit upp och ner för mig. Väldigt länge i graviditeten var jag inte rädd alls. Tog det väldigt coolt. Läste många förlossningsberättelser och såg förlossningsprogram på tv. De med skräckhistorier skrämde inte mig. Jag vet att allas upplevelser är olika.

Första gången jag blev riktigt rädd var när jag och Sami var på föreläsningen på Huddinge sjukhus. Plötsligt kändes allt så verkligt. Det de pratade om skulle jag gå igenom. Jag blev oerhört nervös. Framförallt över tanken att vara i allas centrum. Under många timmar kommer allting handla om mig och min kropp, och mitt och Samis ofödda barn. Jag undrar om jag kommer känna mig kränkt, när jag ligger där med särade ben och oerhörd smärta. Eller om situationen kommer kännas naturlig. Jag undrar om jag kommer kunna hantera smärtan på ett bra och harmoniskt sett. Eller om jag kommer bli stressad och skrika på Sami.

Efter föreläsningen har rädslan kommit och gått. Nu på slutet längtar jag mest. Men igårkväll blev jag rädd igen. Det är nära nu och det kan starta i princip när som helst. Förlossningen lär vara det största jag går igenom i mitt liv. Både fysiskt och psykiskt sätts man på prov. Förhoppningsvis kommer man ur händelsen starkare. Känner att det man varit med om gav någonting positivt. Ja då syftar jag inte på barnet i famnen, för han är ju enda anledningen till att man går igenom något sådant här i första taget!

Mycket tankar helt klart. Boken "Att möta förlossningssmärtan" av Gudrun Abascal hjäper en hel del. Jag känner att jag vill ha så mycket kunskap som möjligt när jag går in i förlossningssalen. Alla är olika, och det känns bäst för mig. Jag är lite av ett kontrollfreak.

Idag känner jag ingen rädsla, idag längtar jag bara. Vilken jäkla upplevelse jag och Sami har framför oss! Bara att veta att jag kommer ha hans stöd hela vägen tills vi träffar vår pojke betyder allt för mig. Utan honom hade jag aldrig klarat det. Vi fixar det här tillsammans. Snart har vi vår skatt!

SV: Ja hon är riktigt duktig.

jag är faktiskt lite rädd haha, jag vågar inte skaffa barn, men nån gång kommer jag väll :)

SV: Tack! Du är söt du med! :)



Åhh, vill också ha barn typ.. xD

sv: tack så mkt ! :)

tack så jättemycket! :)

allt bra? <3

SV; tack så mycket! detsamma:) fin blogg har du också!

Tack så mycket :)

yees! :d <3

sv: tackar! :D

NY DESIGN? VA MED OCH TÄVLA OM EN SNYGG DESIGN I MIN BLOGG :) http://bedeliciious.blogg.se/2011/october/enkel-och-stilren-design.html#

Jag tror att du kommer klara det fint! Har intalat mig själv hur nervös man än kommer att vara så får man samla sitt lugn, andas rätt så kommer det gå jätte bra:)



Och självklart kommer man vara i centrum och barnmorskorna älskar sitt jobb och gör inget hellre än att hjälpa dig. Det är ju ingen liten sak att föda lix och alla kvinnor är skapta för det.



Önskar er all lycka och dig styrka inför förlossningen!

Kram/ Ami

Sv; Ägg är jättegott! :)

SV: :) , hoppas du får en fin dag

vad spännande, den dagen jag ska ha barn kommer jag nog vara rädd och nervös. :)

Det kommer gå jättebra när det väl blir dags, tror att din kropp kommer ta hand om det mesta åt dig :)



SV: Ja, vill du se mer recensioner eller något annat? :)

sv: tack! :)



åh va spännande :D

Det är världens bästa upplevelse - att föda barn! Det finns ingenting annat som kan jämföras med den upplevelsen! Helt klart. Jag minns dagen då Melwin kom till världen, som om dagen var igår. Den bästa dagen i mitt liv!



Det kommer du också tycka, när du får ditt lilla knyte på ditt bröst :)

Jag förstår att du är orolig, men det kommer gå bra! :)

det kommer gå bra!



sv; hii ja :D

sv: Haha, men nu borde du ju nästan hålla igen till den 11-11-11:D hihi hade varit ett fint personnummer till lillen:)



Tänk vad naturligt förlossning är egentligen. Alla går igenom det, människor och djur. Det kommer gå bra:)

sv: haha tack;)

Vi driver en hobbyverksamhet på vår blogg där vi säljer smycken, stickade bebis sockor, virkade grytlappar m.m. Kanske är du intresserad av att köpa något till dig själv eller till någon annan? Varmt välkommen in till oss och kika runt!

Svar: Tycker du? Inte jag, haha. :)

Jag var tvärtom, läste ingenting, vi pratade bara om förlossningen på våra föräldragrupps-möten, mamma talade om för mig hur jag skulle andas och jag tog det som det kom :)



Däremot tänkte jag mycket på att jag absolut inte ville ha dem där fula trosorna och sjukhuslinnet eftersom att dem är sååååå fula haha, men oj vad jag inte tänkte på det just då!!

Sv; Hehe ja lov är allt bra gött bara man kunde vara ledig:P men jobb är alltid bra det också, så man kan köpa julklappar till sina nära och kära! ;)

tack :)

ja visst är hon !

Jag känner precis som du. Upp och ner för var dag som går...Det var skönt att läsa att man inte var ensam om dom tankarna. Jag läser också den boken, tycker den är rätt bra och skönt att läsa om lite olika förlossningar och man får en liten annan inställning. Allas förlossningar är olika, men kan vara bra för det. :)

Välkommen in till min nyuppstartade blogg där jag säljer ut de kläder jag inte använder till mycket mycket bra priser! Kika in och se om du hittar något som intresserar dig och hör i så fall av dig till mig. Hoppas för övrigt att du har en trevlig dag! :-)



MVH

Sanna Sjölund

SV: Hihi tack! :) Vilken är din favorit årstid?

Jag förstår att det känns skrämmande. Men tänk, det kommer vara som bortblåst så fort du håller lillkillen i famnen!

sv: Tack! :)

Hej du.

Har följt din blogg ett tag nu och jag måste bara få säga TACK FÖR EN UNDERBAR BLOGG!

Jag var också väldigt nervös inför förlossningen (är också lite av ett kontrollfreak). Men jag tänkte som så att jag tar det som det kommer. Jag ska inte gå och oroa mig och stressa upp mig i förväg, för jag vet ju inte hur det kommer kännas mer än att det gör ont!

Så mitt råd är bara att "följa med" och ta saker för vad det är.



Lycka till med allt!



P.s Jag tror inte du kommer att känna dig utlämnad/kränkt med benen i vädret, för du är så full av endorfiner och inne i dig själv så du kommer garanterat inte tänka på det då.

Förstår om du är lite rädd och nervös det är ju en oerhört stor händelse. Men det kommer säkerligen gå galant och alla läkare, sköterskor och allt är ju så duktiga. Dagen efter vår son föddes frågade jag sköterskorna om de varit med om någon förlossning som min tidigare. Då fick jag till svar: Det finns ingen förlossning vi inte varit med om! Haha! Iaf jag håller tummarna för er och önskar er all lycka när det väl drar igång :)

sv; God dag ;) allt bra ?

sv: tack !

Jag tror att många hakar upp sig och blir rädda när man kollar på alla dessa tv program och läser/hör om andras förlossningar. Jag vet att jag blev det ett tag.. Tog åt mig av vad alla sa men sen i slutet så tog jag åt mig av vad min barnmorska sa till mig, att alla förlossningar är olika och unika. "Ta det som det kommer" det tänkte jag i slutet :)



Lycka till! :)

man får hoppas att liten vill titta ut snart, min kompis har sin BF nu på onsdag men jag tror hon kommer gå över tiden. :)

Var gärna med i min fototävling, "bästa höst bilden" Gå in och läs mer/anmäl dig på denna länk: http://jaxel.blogg.se/2011/october/tavling-din-basta-hostbild.html#comment

ha det bra!

sv: allt bra? :D

Jag har alltid försökt tänka på hur otroligt individuella alla förlossningar är, och att det är ju liksom himla hopplöst och onödigt att sitta och vara skraj över något man i vilket fall som helst måste gå igenom. Har nu fött 3 barn, och ingen förlossning har varit den andra lik, det har verkligen varit både rena helvetesförlossningen och hur enkel som helst, sen kan man kanske inte rå för omman är rädd men ja, så har jag i allafall försökt peppa mig själv..

Stort lycka till, det är verkligen ett mirakel det somnu väntar er:) kram

Jag är rädd ibland, ibland tänker jag att "Fy tusan vad fränt det kommer att bli".. Tror jag hinner ändra mig många gånger fram till BF.

sent svar!.. menmen, god förmiddag blir det väl.. eller eftermiddag, vilket som!:D

SV: jo!

haft en bra dag?

Jag gillar också hennes böcker. Det kommer säkert att gå utmärkt med den inställningen! :)

Jag är med rädd, hehe :D längtar oxå tills jag har barn. Det kommer gå bra :D

Jag hoppas det går bra, jag är glad att din pojkvän är där. :D

Då är du ju inte ensam, fast vi läsare är med dig också när det är dags! ;)

Det kommer att gå hur bra som helst. Det gör ont, det är inget att sticka under stolen med. Men hur löjligt det än låter, så vet du att för varje värk du har, är du en värk närmre ditt barn-och det hjälper väldigt mkt mitt i den värsta smärtan, snart är ditt barn i din famn. Att du kommer känna dig kränkt tror jag inte. Man är så inne i sig själv under förlossningen. Jag avskyr att stå i centrum och jag är ganska pryd av mig - jag låg utan så mkt som en tråd på kroppen under större delen av förlossningen och reflekterade inte ens över det förrän efteråt. Jag svettades och klarade inte av något klädesplagg helt enkelt.



En sak som hjälte mig otroligt mycket var min BM:s kloka ord från hur hon själv hade tänkt när hon låg inne och skulle föda barn.

Hon stod och tittade ut genom fönstret när och andades sig igenom värkarna. Hon hade rejält ont och det var tufft. Hon tänkte på var hon befann sig någonstans, på ett sjukhus alltså. Ett sjukhus besöker du sällan som frisk eller för att hälsa på en frisk person. I samma hus befann sig alltså människor med smärta som var allt annat än positiv, de personerna ligger inne av hundra olika anledningar som kan innebära även det värsta. Men hon var där och hade den stora äran att ha värkar och smärta som ledde henne fram till att träffa den/de människorna hon kom att älska mest i livet. Det är fantastiskt. Jag hoppas att du får samma upplevelse av förlossning som jag har. Det är det mäktigaste och mest häftiga jag någonsin gjort.



All smärta i det läget är positivt. Det går, kroppen är helt fenomenal och det är bara att följa med. Det sköter det mesta själv och berättar vad du ska göra, och när!



Stort lycka till!

Läste också den boken, den var riktigt bra! Skönt att du har den inställningen du har idag :-) Som en del skriver rekommenderar jag också att bara ta saker och ting som de kommer, följa med vad som händer... "en värk i taget", som en del sa till mig. Det hjälpte nog ändå mig. Lita på att din kropp är gjord för detta :-)



Spännande att följa dig och bebis i magen!

Anna-Sara; tack för din kommentar! och vilka smarta ord från din barnmorska också :)

gillar verkligen den sidan =) rabatter på riktigt bra saker och många av mina favorit märken är inte så illa ;)

Håller med dig och funderar på om man ska läsa någon bok, frågan är om jag kommer hinna läsa den innan hon bestämmer sig för att komma ut =D.

Har varit lugn när jag tänkt på förlossningen innan, det är inget att vara rädd över. Det går som det går och det hjälper inte att man går och oroar sig innan har jag tänkt.

Men igår kväll slog det mig att det verkligen är nära nu och jag blev lite smånervös. Nu känns det bra igen men kommer nog bli nervös och lite orolig till och från tills det är dags. Då får vi se om jag blir rädd eller om jag är lika cool som nu ;). Haha..

När det väl gäller kommer du inte bry dig om alla som kikar mellan benen. Sköterskorna ser sånt dagligen, ingenting är konstigt för dom.



Gör du som de ber dig, kommer allt gå fin fint :)

Det kommer gå bra! (Jag vet alla säger det) Jag var livrädd för förlossningen, vad skulle inträffa? Hur skulle allt vara?

Jag ringde min mamma mitt uppe i förlossningen, och ändå känner jag nu i efterhand att det är det bästa jag varit med om i hela mitt liv. Det gjorde betydligt mindre ont än vad jag kunde tänka mig! ;) HAde ställt in mig på att det skulle göra sjuhelvettes ont. Men inte det!

Du kommer klara det galant maria!

svar' ja jag gillar det mycket :)

Hej på dej:)



Ingen bebis i Oktober som det verkar nu va ?

Skulle nog tippa på hmmm... 6 November? ;)



Nåväl, tänkte på dej förut idag då jag träffade en liten grabb som nu väger 2,3 kilo, han föddes i vecka 25 och mår nu alldeles prima så man till och med kan krama och klämma på honom. Häftigt att de kan rädda så små.... <3



Önskar dej all lycka med förlossningen när den nu blir. Och kom ihåg ( ett tips från min syrra som är barnmorska) När du har värkar, och inte kan prata utan bara stönar fram orden: Då är det dags att åka till BB för då är det allvar.



Kram från mej!!



/EH

SV: Min är sommaren! :)

Jag oroar mig inte alls faktiskt för förlossningen, och det oroar mig lite haha. Det enda jag är rädd för är att inte kunna hantera smärtan..

förlossningen ör en upplevelse med massa olika känslor men jag kände efteråt att jag typ "ägde" hela världen. en känsla av hur stark man är. men visst e jag oxå lite pirrig inför denna förlossningen

Bra med en sådan bok!

Jag kände exakt likadant. Var inte alls rädd förens det började närma sig, kanske sista veckan innan BF då jag började fundera en massa och förstod att snart var det på riktigt. Men det gick bra och det är helt klart det största och häftigaste jag gjort! Jag är stolt över mig själv och glad att jag kunnat föda barn! Det kommer gå jätte bra! Som du säger, alla är olika men alla vi kvinnor är skapta för att föda och det är så sjukt häftigt! :)

Du har verkligen rätt tänk! :) Jag kände likadant, kom ann bara och visa vad det är alla gnäller om ;)



Det är klart att det gör ont, annars vore det väl konstigt. Men jag kan med all säkerhet säga att min förlossning vad en dröm, en positiv sådan. Har du lust så kan du läsa min f-berättelse..så kanske du får lite positiva tankar :) Jag har den som en egen mapp :) Och du, du kommer fixa det gallant!

Kram på dig

det är inget att vara rädd för !! Visst gör det ont, men va tusan - folk gör ju om det flera gånger och det säger väl allt :)

Håller tummarna för att det kommer gå galant:)

Jag går också lite upp och ner, först var jag inte alls nervös, men nu kan jag ibland känna SHIT det är ju alldeles snart och bli supernervös, har fått lite sån där ångestkänsla några gånger när jag fått riktigt ont , de där huggen jag har haft en del, och jag antar att det är lite sån ångest man kommer få när det väl sätter igång och börjar göra riktigt ont. Men när det väl börjar så tror jag inte man hinner tänka så mycket heller utan det är bara att försöka andas sig igenom smärtan och köra... Så ja vi får väl försöka fortsätta med positiv inställning och se hela förlossningen som nåt positivt, allt är ju ett steg närmare att få se sin bebis, men lite skraj är jag allt :p

Jag fick hem den boken när jag väntade Rasmus tror jag det var, och upplevde faktiskt att den var till stor hjälp. Då var det ju sex år sen jag födde barn typ, och jag var väldigt orolig och nervös... :)

BF IS HERE!!!! =)

Jag hade lite samma tankar som dig, när jag var gravid. Förlossningen skrämde mig lite, och jag läste också den boken och tyckte den var jättebra och hjälpte mig en hel del. Jag ville vara påläst om ALLT! Läste massor med böcker, förlossningsberättelser och skrev ett förlossningsbrev som jag gav till BM när vi kom till förlossningen.



Men att känna sig utelämnad och så, det är inget man tänker på när man väl ligger där. Man har så pass ont så det är det enda man fokuserar på. Att andas är A och O - iallafall var det för mig. Och jag trodde det skulle vara mycket mycket värre att föda barn än vad det egentligen var :)



stor kram

du ska se att allt kommer att gå hur bra som helst..

kroppen sköter allt så det e bara för dig att försöka tyda den o hänga me på vad den vill.. Och det här med att vara så utlämnad bryr man sig inte om. man ha så mycket annat att tänka på o allt annat som händer i kroppen gör att man inte ha tid att bry sig om hur man ser ut..

ha gjort det två gånger o hade lätt gjort det igen=)

älskar att känslan av att få upp det lilla livet på magen..du kommer att ha en underbar upplevelse framför dig!! Lycka till!!

Hej. Har läst din blogg ett tag nu och följt din graviditet :-) Jag själv fick mitt första barn förra onsdagen 26/10. :-)



Jag kände exakt samma rädsla som dig. Det gick väldigt upp och ner. Jag tänkte att hur ska jag klara detta.



Men när det väl sattes igång förra tisdagkvällen så var jag jättelugn. Konstigt. Det började med att vattnet gick och en timme senare kom värkarna. Men jag var fortfarande lugn. Jag kände att yes. Nu är det på gång, nu ska vi äntligen få träffa vår prins :-) och kl 03.11 på onsdagmorgonen tittade han äntligen ut :-) Världens häftigaste känsla!



Så du kommer du kommer vara jättelugn. Bara försök andas genom varje värk och känn att nu är det ett steg närmre er prins och lyssna hela tiden på vad barnmorskerna säger. Och är det något du inte tycker är bra så säg ifrån.



Jag tyckte inte jag hann vara rädd någongång. Jag hade fullt sjå att koncentrera mig på min andning. Den hjälper verkligen. :-)



Så stort lycka till till er båda och ni kommer klara detta galant :-) Tänk att snart har ni honom i er famn :-)



Stor kram/ Jonna

Jag var orolig för att känna mig kränkt mm. Men just då tänker du inte på det för 5öre. När värkarna är igång som värst så bryr du dig inte om de pillar och har sig :)



Jag läste också en bok, den hette Att föda. Den var väldigt hård men också bra. Berättade om alla skeden mm.



Som du även säger alla förlossningar är olika. Tänk att jag trodde jag skulle få föda normalt men just när vi kommer till 9cm nästan 10 så blir det akutsnitt. Så =) Allt är så olikt!



LYCKA TILL hoppas de sätts igång snart.. :D

milla; tack för din fina kommentar! fick mig lugnare :)

Jag hoppas att allt går bra för dig när det är dags!

Själv hade jag inte en bra förlossning men alla förlossningar är olika som tur är =)

VINN DIN EGEN GODISPÅSE! :D Skriv i en kommentar vad du helst skulle vilja ha för godis om du vann så är du med och deltar :)

Direktlänk: http://bellzors.blogg.se/2011/october/tavling-vinn-din-egen-godispase.html#comment



Och här kan du tävla om en HÅRFÖRLÄNGNING! Du behöver bara kommentera att du är med :)

Direktlänk: http://bellzors.blogg.se/2011/october/vinn-harforlangning-i-valfri-farg.html#comment

Det kommer att gå bra! Jag kände precis lika som dig; ena dagen var jag såå rädd inför förlossningen och nästa dag så längtade jag. Man känner sig inte kränkt när man ligger där, det blir liksom naturligt. kroppen vet hur man ska göra! jag försökte tänka att "varje värk tar mig närmare mitt barn" och när det är som jävligast så är det nästan över! :) du kommer att fixa det!!

Det kommer gå så bra. Du kommer heller inte känna dig kränkt eller utsatt, No way! När du väl ligger där så struntar man om man så vore but naked! Det blir som den naturligaste saken i världen...vänta tills du börjar amma så kommer du förstå dig på bröst/amnings debatten närmre och man inser att ens bröst blir allmän egendom! Hihi;) Du/ni är så fokuserade på Lill*n i magen och på att h*n ska komma ut.



Du kommer fixa det så bra, tänk att vi kvinnor gör det här varje dag, varje sekund. Du har toppen personal runt dig som hjälper dig och smärtan är så totalt övergående, du glömmer den samma sekund bebben ligger på din mage!! KRAM

Som du själv skrev så är det ju olika från förlossning till förlossning. Själv var jag skräckslagen av tanken att föda. men vad skulle jag göra åt saken, bebisen skulle ju ut. =)



men det konstiga var att när det plötsligt var dax, så glömde jag tanken. Allt blev så spännande på något sätt, så jag tog det som det kom o tänkte inte på hur det kunde bli.



Just när man ligger där o har ont, för det gör ont så tyckte man väl inte att det var så häftigt direkt, men nu när man gjort det en gång o vet att ALL smärta vekligen försvinner med ett "puff" så fort du har fått ut din bebis. Kan säga att det var den häftigaste upplevelsen någonsin!! Och skulle kunna göra det om o om igen!!



Så jag tror det kommer gå gallant för dig! Skit i alla andra, tänk bara på dig själv o ha bra med vätska med dig.

det kommer gå jättebra! Jag var inte heller rädd. Nu går jag dock på samtal för att bearbeta allt efteråt... Jag fick snitta, har aldrig kännt en värk, rena drömmen för de flesta kanske men nej inte för mig. Jag hade gjort upp nån bild i mitt huvud och det blev inte alls så men världens finaste unge fick jag :)

Lycka till!!

För mig är föda det häftigaste jag varit med om! Jag skulle hellre föda barn än att vara gravid;) Kram

Försök läsa på o tänka på hur de kommer bli efter förlossningen också, de pratas alltid bara om förlossningen o de är ju de enda man tänker på ibland, men man har ingen aning om vilket projekt amningen kan bli, alla hormoner, känslor o framförallt att när väl bebisen är ute så är de bara den allt kretsar kring (såklart! men en ganska stor omställning från att ha varit gravid o allt kretsat kring en själv) Ta de som de kommer! Lycka till :)

Anonym; jag har läst en "första året" tidning som jag tyckte var riktigt intressant :) sen har jag fått en massa papper om amning från mvc. så känner mig ganska förberedd på tiden efter förlossningen också :) även om mycket kommer vara nytt!

När jag först såg bilden och inte resten av inlägget såg det ut som boken hette "att muta förlossningssmärtan"... hehe